Jamen nu ÄR faktiskt livet rätt underbart! Jag kan knappt förstå hur skönt det är att ha ett (nästan) helt kravfritt liv. Inget dåligt samvete för jobbet, bara softa på och ha det skönt. Nu har jag tre veckor utan mina underbara små älsklingsbarn, men då får jag passa på att njuta i stället. Efter en lugn och oerhört skön vecka i Stockholm är jag nu med några härliga killkompisar på Gotland. Vi har hyrt en härlig bungalow med havsutsikt på Tott Resorts i Visby, och går ut på stan och bara njuter varje kväll. Och på fredag åker jag till Västkusten för att segla en vecka. Hela tiden kommer jag till insikter om mig själv, mitt framtida jobb, och andra saker. T.ex. är ett krav att mitt nya jobb skall vara varierande och lämna mycket utrymme för min kreativitet. Det känns helt underbart just nu! :-)

Hoppsan - var det så länge sedan jag bloggade. ;-) Ja, då är det väl ändå ingen kvar som läser detta kan jag tänka. Jag kan ju alltid läsa det själv... ;-)

I dag var det avtackning på jobbet. Japp, jag var en av de 800 som fick gå från Ericsson i tisdags. Eftersom jag hade avvecklat mig själv redan var det i stort sett bara att packa och gå. Och idag lämnade jag tillbaka SIM-kortet (mobilen fick jag behålla!), laptop, ID-kort och P-tillstånd, och så kom det ett 30-tal personer till tårtan som Ericsson bjöd på. Einar, Anders och Gustav hade köpt vin i present också. :-) Tack för det - det värmde! (Alltså inte vinet, utan att ni hade köpt en present!)

Det var roligt att så många tyckte att mitt handlande och mitt avskedsmail var så inspirerande och imponerande, och det gladde mig väldigt att höra.

Då jag ska få gå på TRR (Trygghetsrådet) vill jag dela med mig med 10 bra tips till alla som förlorat jobbet

1. Kolla vad företaget kan hjälpa dig med. Många är kopplade till Trygghetsrådet, som har program.
2. Se till att få bra papper från arbetsgivaren. En del uppmanar en att skriva själv. Då upptäcker du kanske att du kan mer än du tänkt på.
3. Sparka igång nätverket. Se till att folk - både de i ditt nätverk och de utanför - vet att du är tillgänglig.
4. Inse att söka jobb är ett heltidsjobb. Lägg upp det som en arbetsdag: Mellan 9 och 17 söker jag jobb.
5. Fyll på depåerna genom att träffa energigivande människor och göra roliga saker.
6. Ta hjälp av kolleger i samma sits. Ni kan kolla varandras cv och hjälpas åt att inventera företag, vad man ska säga - och till vem.
7. Gå på intressanta jobbmässor. Där träffar du nya företag som behöver anställa folk, om inte omedelbart så på sikt.
8. Lär dig något nytt, något du inte har haft tid med för att du jobbat så mycket.
9. Jobba gratis. Ett volontärjobb ger inga pengar, men en erfarenhet som du kan ha glädje av.
10. Starta eget. Om du inte har en idé redan, kan du fundera ut något som folk kommer att vilja ha.

[Källa: http://www.kth.se/alumni/2.4755/2.6370/1.39424]

Rättvis pappa!

Idag tänkte jag vi skulle äta julgröt till lunch. Jag delade upp gröten i två tallrikar, och Martin säger att han vill ha den som det är mest i. Jag säger att det är nog lika, och för att pedagogiskt visa vad en våg är tog jag fram köksvågen och vägde tallrikarna. Den första vägde 595 gram, och den andra - exakt 595 gram den också! Hur bra är man inte på att dela lika? ;-)

Så jag flyttade över tre riskorn från den ena tallriken till den andra, och då blev det 596 g mot 594 så att Martin kunde få den som verkligen hade mest i. :-)

Till frukost idag frågade jag min yngsta son (nyss fyllda 6) vad man kan dra för lärdomar av sagan Tre Små Grisar som vi läste kvällen innan.

"Att det inte är bra att ha en skorsten!"

Barn är fantastiska.

Höstlov! Eftersom jag har tusentals pappadagar kvar tar jag alla chanser jag kan att vara ledig så fort jag kan dra med mig barnen. Eftersom både killarna och jag gillar att mysa hemma struntar vi i alla pedagogiska utflykter och är bara hemma och rår om varandra.

Vid något svagt tillfälle hade jag uppenbarligen utlovat tv-spelande, men först skulle de hjälpa till med vinterdäcken och ihopmonteringen av en möbel. Jag såg framför mig att jag som vanligt skulle få göra allting medan de sprang runt som yra höns, men nehej då! Det enda jag behövde göra var att placera domkraften samt hjälpa till att lossa samt efterdra däckbultarna, samt styra upp möbelihopsättningen. Men t.ex. lillemannen drog skruvarna så hårt att jag inte behövde göra någonting!

Efter de insatserna var de väl värda lite tv-spelande!

Efter att se bilder som denna undrar man hur mycket slumpen egentligen finns? Vad är sannolikheten för att jorden skulle ha en måne som verkar vara EXAKT lika stor som solen m.a.p. avståndet? Liiiite för skumt för att kunna avfärdas tycker jag...

Många fler jättefina bilder på allt mellan himmel (sol? ;-) och jord finns på http://www.boston.com/bigpicture/

Det är kul när man äntligen tar tag i något man skjutit upp länge, och när man väl gör det och det blir bra så blir man så stolt! Jag tänkte jag skulle försöka stjäla lite pengar från de giriga frisörerna genom att klippa mina söner själv. Jag har alltid tyckt det verkat enkelt och kul, och nu gjorde jag äntligen slag i saken. Lillemannen fick bli testoffer. Clas Ohlsons dyraste klippmaskin, en stol i köket, på med en rulle Scooby Doo på laptopen för att hålla ungen i schack, och så kalvade jag åstad i hans fina kalufs. Det tog längre tid än jag trodde, men resultatet blev faktiskt väldigt bra! Så nu är jag stolt som en lärka! Eller nåt...

Ibland är det inte bra att titta på film! Jag som trodde att jag äntligen hade fått ner ambitionsnivån vad gällde fru 2.0, men så fick jag ett tips av en väldigt god vän att se filmen Forgetting Sarah Marshall och nu är det kört... ;-)

Det mest fascinerande med en bra film är att man är helt inne i den och verkligheten utanför försvinner i ett par timmar. Om man har en hemmabio med en jättebild och bra ljud, som jag har, så är det verkligen som att gå på bio. Det var så fascinerande när jag pausade filmen (The Visitor) för att gå på toa - en fördel man har med egen bio och man dessutom är ensam - var när jag gick ut ur filmrummet. Det kändes då som hela verkligheten verkligen sköljde över mig som en kalldusch - alla problem, all oro, allt strul, ensamheten, sköljde över mig. En ganska häftig känsla, även om den var negativ.

Inte för jag direkt vill fly verkligheten, men det är skönt att låta hjärnan och kroppen koppla av totalt, och uppleva något annat en stund.

Ojojoj vad tiden går. Det här med komplicerade boende/vårdnadstvister tar otroligt på de psykiska krafterna märker jag... Nu har vi äntligen lyckats planera för de närmaste tre veckorna, och redan känner jag mig bättre och positiv!

Den stora frågan för dagen är: Vad i hela friden är "busshiv"? Jag ska fråga Sony Ericsson som har gjort algoritmerna för mitt SMSande...